Member for

1 year 5 months
Bakgrundsbild

Årsberättelse 2017

Bakgrundsbild

År 2017

ökade HRT:s passagerarantal från 367 miljoner till 375 miljoner.

Passagerarantal per färdmedel

År 2017

minskade HRT utsläpp av koldioxid i kollektivtrafiken med 2 800 ton som motsvarar det årliga utsläppet för ca 1 590 personbilar.

Koldioxid i kollektivtrafiken

År 2017

var Mattby den populäraste metrostationen bland de nya stationerna: vid årsskiftet steg i genomsnitt 16 900 passagerare per dag på metron i Mattby.

 

Västmetron

I augusti 2017

förnyades spårvagnslinjenätet, och nästan 9 % fler resenärer åkte spårvagn i slutet av året än året innan.

Spårgafnslinjenätet förnyades

År 2017

såldes redan under fem månader samma antal mobilbiljetter som under hela året 2016.

Mobilbiljetter

1. Det här är HRT

Bakgrundsbild

Det här är HRT

1. Det här är HRT

Helsingforsregionens trafik (HRT) är en samkommun till vars uppgifter hör att utveckla och erbjuda smidiga och pålitliga reselösningar för kundernas behov.

Samkommunens medlemmar är Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Kervo, Kyrkslätt och Sibbo. Nya medlemmar är Sjundeå och Tusby, som anslöt sig i början av 2018. Inom HRT:s trafik gjordes nästan 375 miljoner resor år 2017. Verksamhetsintäkterna var över 657 miljoner euro varav biljettintäkternas andel var 54,4 procent. HRT har 391 anställda.

HRT erbjuder lockande och effektiv kollektivtrafik och utvecklar en välfungerande helhet för resor i samarbete med andra aktörer i branschen. HRT:s vision är att säkerställa att invånarna i regionen har en smidig vardag och göra samkommunens verksamhetsområde till världens bäst fungerande stadsregion.

HRT marknadsför och tar fram attraktiva, miljövänliga och hälsofrämjande resealternativ. Våra anställda har som gemensamt mål att göra resandet i regionen ännu mer hållbart och utssläppssnålt.

HRT ansvarar för att:

  • Utarbeta trafiksystemplanen för Helsingforsregionen (HLJ).
  • Planera och organisera kollektivtrafiken i sitt verksamhetsområde och främja kollektivtrafikens verksamhetsförutsättningar.
  • Köpa buss-, spårvagn-, metro-, färje- och närtågstrafiktjänster.
  • Godkänna kollektivtrafikens taxe- och biljettsystem samt biljettpriser.
  • Marknadsföra och ge passagerarna information om kollektivtrafiken.
  • Ordna biljettförsäljningen och ansvara för biljettkontroll.

2. VD:s översikt

Suvi Rihtniemi

VD:s översikt

2. VD:s översikt

På HRT präglades år 2017 av kundorientering, samkommunens nya strategi och utveckling av de digitala tjänsterna inom HRT.

I ljuset av siffrorna var 2017 ett lyckat år för HRT. Vårt resultat visade ett underskott på 2,5 miljoner euro, men det var ändå rejält bättre än budgeterat. Kundnöjdheten var fortsättningsvis på en bra nivå (4,1). Antalet passagerare ökade med mer än 2 procent. Biljettintäkterna överskred budgeten med 4,1 procent, vilket innebär att de ökade med 7,9 procent från året innan. Jag vill framföra ett varmt tack till våra kunder, och jag vill också tacka våra anställda för deras insatser för att bygga upp en kollektivtrafik som betjänar kunderna.

Höjdpunkter år 2017 var att västmetron togs framgångsrikt i trafik, att stadscyklarna blev tredubbelt fler och att den populära mobilbiljetten kompletterades med fler användningsmöjligheter. I mars 2018 hade vår mobilapp laddats ner på fler än 900 000 smarttelefoner.

Samtidigt som biljettförsäljningen avslutades i närtågstrafiken sommaren 2017, introducerade vi nya möjligheter för kunderna att köpa enkelbiljetter: den förköpta enkelbiljetten och under årets senare hälft även möjligheten att köpa biljetter i parkeringsautomaterna i Helsingfors.

Vi introducerade en ny strategi för HRT år 2017. Strategireformen genomfördes i samarbete med personalen, kunderna och olika intressentgrupper bland annat med hjälp av kreativa Strackathon-dagar. Det var fint att få uppleva personalens och intressentgruppernas starka engagemang för utvecklandet av HRT och kollektivtrafiken. Vår strategi betonar hållbar utveckling, en smidig vardag för passagerarna och utveckling av världens bäst fungerande stadsregion.

Ett effektivt stomnät är en av prioriteterna i vår strategi. Det betyder att stomnätet och anslutningslinjerna har täta turintervaller och ger bra service. Modellen introducerar nya alternativ i resekedjan. Vi koncentrerar dessa alternativ till exempel till knutpunkter för kommersiella tjänster. Vi förbättrar också säkerheten, belysningen och tillgängligheten på omstigningsställena i samarbete med andra instanser som utvecklar stadsinfrastrukturen.

Vi betonar kundorientering i vår verksamhet. Det är en strategisk prioritet och även en utgångspunkt för organisationsreformen som vi gjorde för ett år sedan. Vi tänker på kundaspekterna i ett ännu tidigare skede av planeringen än förut.

Vi har samlat in information om kundernas behov bland annat med digitala enkäter och paneler samt genom att analysera ännu mer detaljerade användardata. Den kundorienterade planeringen syns bland annat i form av hållplatsinformation i realtid och allt smidigare ruttplanering.

Den nya lagen om transportservice förnyar trafiken. Som behörig myndighet inom kollektivtrafiken öppnar vi gränsytor för återförsäljning av enkelbiljetter och i fortsättningen även av månadspaket. Jag är övertygad om att det blir allt vanligare att köpa resekedjor som helheter.

HRT har ett utmärkt läge när det gäller att utveckla kollektivtrafiktjänsterna i regionen. Vårt mål är att bygga världens bäst fungerande stadsregion i enlighet med vår vision.

3. Strategin

Bakgrundsbild

Strategin

3. Strategin

HRT:s strategi

3.1. Den nya strategin har siktet inställt på utmärkta resultat

HRT:s nya vision är att samkommunen vill säkerställa att invånarna i regionen har en smidig vardag och göra dess verksamhetsområde till den bäst fungerande stadsregionen i hela världen.

HRT:s styrelse godkände HRT:s nya strategi, grundläggande uppgift, vision och strategiska prioriteter den 12 december 2017. De understryker hållbar utveckling: utöver miljövänlighet och utsläppssnålhet siktar vi också på ekonomisk och social hållbarhet.

Strategin fokuserar allt klarare på kunden. HRT siktar på en utmärkt kundupplevelse och lägger fokus på kunden och kundens behov i all planering och verksamhet.

Strategin betonar ett effektivt stomnätverk som möjliggör smidiga resor. Den betonar också kontinuerlig förnyelse, hantering av förändringar med framförhållning, aktivt samarbete och en omsorgsfull och ansvarsfull ekonomi som möjliggör konkurrenskraftiga biljettpriser.

Den nya strategin har beretts öppet och i dialog. Kunder, företrädare för intressentgrupperna och anställda har deltagit i arbetet. Interna verkstäder ordnades för HRT:s styrelse, ledningsgrupp, chefer och anställda. I november arbetade företrädare för intressentgrupperna på HRT:s strategi på ett ”Strackathon”, där deltagarna delats in i fem lag. De idéer och responsmeddelanden som samlats in under beredningsarbetet har utnyttjats i stor skala vid beredningen av strategin.

Den av styrelsen fastställda strategin kommer att användas vid planeringen av de kommande årens verksamhet. Strategin finjusteras, och den godkänns slutgiltigt vid samkommunsstämman år 2018.

3.2. Uppnåendet av de strategiska målen år 2017

År 2017 hade vi nio strategiska mål som stödjer HRT:s uppdrag och vision. Vi följde upp hur de uppnåddes med hjälp av indikatorer som härletts från vår verksamhet.

1. Kundernas resekedja baserar sig på stomlinjenätet för kollektivtrafiken och på smidiga anslutningsförbindelser. Mål (min.) Mål (max.) Utfall
2017
Det allmänna vitsordet för kollektivtrafiken i HRT-området (kundnöjdhetsenkät, andelen vitsord 4–5) 87,0 % 90,0 % 88,08 %
Kollektivtrafikens pålitlighet (andelen körda turer jämfört med turer i tidtabellen vägt med passagerarantalet) 99,59 % 99,70 % 99,66 %
HRT:s uppskattningsindex (kändhet, uppskattning) 45/61 49/65 48/58
Hur lyckad trafikstarten på västmetrosystemet är vad gäller  (1) kännedom 2) koordinering och efterbedömning av starten 3) LIJ-enheterna på de nya metrostationerna 4) information 5) dataintag 70,0 % av målen uppnås 100,0 % av målen uppnås 85 %
       
2. Vi erbjuder våra kunder uppdaterad information före och under resan samt tydliga och rimligt prissatta biljetter som är lätta att använda Mål (min.) Mål (max.) Utfall
2017
Zonreformen: beredningen av zonreformen har framskridit enligt planerna och styrelsen har godkänt de kundorienterat planerade biljettpriserna.

50,0 %

100,0 %

0,0 %

Uppfyllelsegraden av den årliga planen för biljett- och informationsförnyelsen (LIJ) 88,0 % 100,0 % 93,0 %
       
3. Vi styr trafikökningen till kollektivtrafiken, cykling och gång Mål (min.) Mål (max.) Utfall
2017
Kollektivtrafikens andel av motortrafiken      
– i morgonrusningen vid gränsen till Helsingfors udde 74,40 % 75,00 % 77,02 %
– på tvärgående linjer som sträcker sig till Ring I (hela dygnet) 22,00 % 24,00 % 21,01 %
Det totala antalet passagerare (påstigningar) på årsnivå 367 milj. 373 milj. 374,7 milj.
       
4. Trafiksystem som baserar sig på spårtrafiknät förtätar samhällsstrukturen och ökar regionens attraktivitet Mål (min.) Mål (max.) Utfall
2017
Beredningen av MBT 2019-planen i enlighet med ramprogrammet 70,0 % 100,0 % 90,0 %
       
5. Vi ökar andelen av utsläppssnål trafik i kollektivtrafiken Mål (min.) Mål (max.) Utfall
2017
Busstrafikens utsläpps- och energieffektivitetsindex genom skadeverkningarnas värde enligt EU:s bestämmelser (cent/passagerarkilometer) 0,500 0,600 0,435
       
6. Vi förbättrar kollektivtrafikens kostnadseffektivitet och förstärker hållbarheten hos finansieringsbasen för hela trafiksystemet Mål (min.) Mål (max.) Utfall
2017
Total försäljning (biljettintäkter + övriga försäljningsintäkter + kontrollavgifter) miljoner euro 352,3 363,7 366,7
Biljettintäkter/verksamhetsutgifter -relationstal 49,0 % 51,0 % 55,2 %
Kollektivtrafikens lönsamhet: Kollektivtrafikens beläggningsgrad, vägt medelvärde i hela området 21,1 % 23,0 % 20,7 %
       
7. Vi utvecklar vårt kunnande målinriktat och mångsidigt för att förbättra verksamhet och resultat Mål (min.) Mål (max.) Utfall
2017
Personalenkät, index för utveckling av kompetens 3,90 4,00 3,93
       
8. Vi stärker yrkesmässigheten i chefsarbetet och personalens arbetsgemenskapsfärdigheter Mål (min.) Mål (max.) Utfall
2017
Personalenkät, index för arbetsgemenskapsfärdigheter 4,00 4,10 4,08
       
9. Vi samarbetar effektivt med arbetskamrater, kunder och intressegrupper Mål(min.) Mål (max.) Utfall
2017
Personalenkät, kundorientering 3,70 3,80 3,63
Personalenkät, index för samarbetet mellan avdelningar 3,40 3,50 3,13

 

4. Kollektivtrafiken i siffror

Bakgrundsbild

Kollektivtrafiken i siffror

4. Kollektivtrafiken i siffror

År 2017 gjordes sammanlagt ungefär 375 miljoner påstigningar i HRT:s trafik. Det populäraste medlet var buss som fortfarande stod för över hälften av alla resor. Trafiken var pålitlig eftersom över 99 procent av de planerade avgångarna kördes.

5. På resa med kunderna

Bakgrundsbild

På resa med kunderna

5. På resa med kunderna

5.1. Västmetron gjorde Esbo till en metrostad

Västmetron till Esbo, som beretts, byggts och eftertraktats i åratal, om inte i årtionden, öppnades i en glad stämning i november 2017. Västmetron tillförde systemet 14 kilometer ny metrolinje och åtta nya stationer i den största reformen i metrons historia.

Under första halvåret 2017 testades västmetron och dess stationer, och HST provkörde den nya linjen. Samtidigt säkerställdes tillgängligheten på alla nya stationer. I juni stod myndighetskontrollerna i tur, varefter Västmetron Ab, HRT och HST beslutade tillsammans att västmetron öppnas den 18 november.

På invigningsdagen inledde västmetron sin trafik klockan 5 på morgonen på stationerna i Mattby och Östra Centrum. Flera hundra entusiastiska passagerare steg på det första metrotåget, och under dagen gjordes 288 000 påstigningar i metron. Även under det första veckoslutet åkte exceptionellt många människor metro.

Västmetrons invigning firades i Iso Omena i Mattby och bland annat på stationerna i Ängskulla och Hagalund och på Drumsö. På invigningen i Mattby talade representanter för Esbo stad, HRT, HST och Västmetron Ab. På evenemanget framfördes Västmetro-musikalen och annan musik. Även HSL:s maskot Välkky medverkade.

På måndagen den 20 november körde västmetron för första gången på en vardagsmorgon och i rusningstid med korta turintervaller.

5.2. Reseplaneraren förnyades – tjänsten utvecklas kontinuerligt

Reseplaneraren förnyades i februari 2017.  Den nya Reseplaneraren har cirka 150 000 dagliga användare, och under volymtoppar hela 200 000 användare per dag.

Eftersom tre av fyra använder tjänsten med en mobilterminal planerades den nya Reseplaneraren särskilt för att betjäna mobila användare. Reseplaneraren söker den snabbaste rutten för användaren och erbjuder olika sätt att resa. I Reseplaneraren kan användaren också följa med i realtid hur bussarna, närtågen, spårvagnarna och metron kör i HRT-området.

Våren 2017 introducerades de väldigt populära stadscyklarna i Reseplaneraren. Tjänsten visar hur många lediga cyklar det finns på cykelstationerna, vilken rutt det lönar sig att cykla med stadscykeln och hur man kan kombinera stadscykeln med andra transportformer.

Användarna skickade mycket respons på den nya Reseplaneraren under hela året. Med hjälp av responsen korrigerades till exempel Reseplanerarens OpenStreetMap-kartmaterial, som bygger på öppna data. Reseplanerarens tillgänglighet förbättrades. Reseplaneraren utvecklas hela tiden och nya egenskaper publiceras fortfarande med två veckors intervaller.

Reformen av Reseplaneraren gjordes i samarbete med Trafikverket. Reseplaneraren bygger på serviceplattformen Digitransit, som HRT utvecklar. År 2017 anpassades Digitransit-tjänsten och den publicerades för användning i tio andra städer i Finland. I projektet medverkar Tavastehus, Joensuu, Jyväskylä, Kotka, Kuopio, Lahtis, S:t Michel, Uleåborg, Villmanstrand och Åbo. Reseplaneraren har utvecklats enligt principerna för öppen källkod och öppna data och med öppna gränssitt. Vem som helst kan börja använda källkoden och gränssnitten och utveckla nya resetjänster.

Den nya tjänsten användes inledningsvis parallellt med den gamla reseplaneraren, som stängdes i november 2017.

5.3. Hållplatsdisplayerna anpassades efter passagerarnas behov

HRT förnyade de stora hållplatsdisplayernas utseende och innehåll.

Hållplatsdisplayernas nya utseende testades på några spårvagnshållplatser i juli-augusti. Under testperioden insamlades respons från passagerarna på displayerna och deras funktion. Insamlingen gav många utvecklingsförslag, men vi fick också beröm för displayernas tydlighet.

Displayernas funktion förbättrades utifrån responsen under sommaren. På kundernas begäran förbättrades textens kontrast och introducerades fler uppgifter på displayerna. Nu syns de två eller tre följande avgångarna med större typsnitt på displayen, så att passagerare som närmar sig hållplatsen ser om de behöver skynda. På displayerna visas inte bara destinationen utan också den plats via vilken turen går.

Det nya utseendet togs i bruk på alla stora hållplatsdisplayer som använder TFT-teknik i oktober 2017.

5.4. Snabbrespons ger passagerare möjlighet att bli hörda

HRT introducerade ett nytt system för snabbrespons för kunderna. Tjänsten är lätt att använda på rörlig fot och den riktar responsen direkt till rätt trafikmedel.

Syftet är att förbättra kollektivtrafikens kvalitet genom att erbjuda kunderna möjlighet att snabbt och enkelt tacka för en smidig resa eller skicka respons på fel eller på servicen. Systemet inriktar responsen direkt på rätt trafikmedel. Då är det möjligt att vidta korrigerande åtgärder så snabbt som möjligt, vilket ger avsevärda operativa fördelar i jämförelse med det gamla responssystemet.

Snabbrespons kan ges med smarttelefon i realtid direkt från trafikmedlen och hållplatserna. Passageraren rör vid responsetiketten med sin smartterminal eller fotograrerar etikettens QR-kod, varvid responsblanketten öppnas automatiskt. Responsen rapporteras i realtid.

Ett försök med snabbresponssystemet inleddes på några busslinjer i Helsingfors i februari. Försöket var en framgång och över 60 procent av den respons som ges över systemet var positiv.

Snabbresponssystemet utvidgades på sommaren till stadscyklarna, spårvagnshållplatserna, metrotrafiken och västmetrons nya stationer.

5.5. Mobilbiljetten uppdaterades

HRT:s populära mobilbiljettapplikation förnyades under året och vid årets utgång hade appen över 700 000 användare.

I mars introducerades bank- och kreditkort som betalningssätt i mobilbiljettappen. Utöver dem finns också möjlighet till mobilbetalning, som använts som betalningssätt sedan tidigare. Mobilbetalningen debiteras på telefonräkningen.

I september blev det dessutom möjligt att vid sidan av enkelbiljetter också köpa dygnsbiljetter till alla zoner. Efter uppdateringen blev det även möjligt att köpa biljett på förhand. I årets slut kompletterades urvalet av mobilbiljetter med barnbiljetter för passagerare i åldern 7–16 år.

Mot slutet av året meddelade HRT att priserna på biljetter som köps via mobilappen sjunker med 25 procent från början av år 2018. Senare kompletterades urvalet dessutom med kontinuerlig beställning, studerandebiljetter, periodbiljetten och nya betalningssätt.

5.6. Nya möjligheter att köpa biljett

De nya försäljningsställena och -kanalerna gör det ännu lättare och smidigare att köpa biljett. Samtidigt stängdes några av de gamla biljettförsäljningskanalerna.

På sommaren upphörde försäljningen av biljetter på närtågen. Tack vare reformen har konduktörerna mer tid att betjäna alla kunder i alla vagnar på tåget. Reformen gällde tågen i HRT-området och VR:s närtåg. För att stödja reformen introducerade HRT fler biljettförsäljningsautomater på tågstationerna, och i augusti cirkulerade biljettförsäljare på perrongerna under de livligaste restiderna för att sälja biljetter och ge resenärerna råd och handledning.

I juni introducerade HRT enkelbiljetter som kan köpas på förhand. De säljs på alla biljettförsäljningsställen. Förköpta biljetterna kan köpas på förhand och användas efter behov.
På hösten gjorde HRT fartygspassagerarnas färder från hamnen ut på staden smidigare genom att ingå samarbetsavtal med Eckerö Line och Tallink. Tack vare samarbetet är det möjligt att förhandsköpa HRT:s biljetter på de kryssningsfartyg som seglar mellan Helsingfors och Tallinn.

Det är också möjligt att köpa biljett i parkeringsautomaten. Tjänsten omfattar de omkring fyrahundra parkeringsautomater i Helsingfors som accepterar betalning med Visa eller MasterCard. Reformen, som infördes i december, erbjuder bra möjligheter för biljettköp till exempel för dem som använder anslutningsparkeringen då och då.

I slutet av året meddelade HRT att spårvagnsförarna slutar sälja biljetter i februari 2018. Avvecklingen av förarnas biljettförsäljning gör spårvagnstrafiken snabbare samtidigt som den blir ännu punktligare än tidigare.

5.7. Kundpanelen gav nya idéer

HRT införde en elektronisk kundpanel för att väcka diskussion, samla in respons och utveckla tjänsterna.

I februari rekryterade HRT kunder till kundpanelen i de sociala medierna. I panelerna samlar HRT in kundernas åsikter och tankar om den kollektiva trafiken. I april inbjöd HRT åtta personer av dem som anmält sig till kundpanelen till en personlig intervju. I anslutning till den testades en prototyp för laddning av resekortet på webben.

6. Hållbart i staden

Bakgrundsbild

Hållbart i staden

6. Hållbart i staden

6.1. Med det nya systemet av spårvagnslinjer infördes tätare turintervaller på centrala linjer

Spårvagnarna kör med regelbundna och täta turintervaller i innerstaden. Resenärerna tar sig smidigt till destinationer på olika håll i staden med en kombination av två linjer. Reformerna betjänar resenärernas varierande resebehov.

HRT införde ett nytt system av spårvagnslinjer i augusti 2017. Linjerna 1, 2, 3, 7 och 9 fick nya rutter och en del tidtabeller justerades. Genom de nya förbindelserna utvidgades nätverket av spårvagnslinjer till Grejusgatan i Dal och till Medelhavsgatan på Busholmen.

Förnyelsens utgångspunkt var att införa täta och regelbundna turintervaller på de viktigaste förbindelserna som en kombination av två spårvagnslinjer. Spårvagnstrafiken till exempel mellan Tölö och Sörnäs förbättras när linjerna 1 och 8 går längs Helsingegatan med en gemensam turintervall på cirka 5–6 minuter.

Det nya systemet av spårvagnslinjer lockade också nya resenärer eftersom antalet påstigningar under de fyra sista månaderna år 2017 ökade med nästan 10 procent från året innan.

I samband med reformen av spårvagnslinjerna förnyade HRT också spårvagnslinjekartornas utseende och kompletterade dem med namnen på alla hållplatser. Den geografiska kartan presenterar spårvagnslinjerna i gatunätverket och den schematiska kartan presenterar det nya systemet av linjer utan en kartbotten.

Förnyelserna i spårvagnslinjenätet fortsätter under de kommande åren när nya banavsnitt blir färdiga bland annat på Ärtholmen, i Fiskehamnen, i Ilmala och på Busholmen. Spårvagnstrafiken kommer också att utvidgas utanför innerstan när snabbspårvägen Spårjokern börjar byggas under de närmaste åren. Med förbindelsen över Kronbroarna kommer spårvägen också att introduceras på Degerö i framtiden.

6.2. Miljövänliga materielval

Linkker-elbussar och biobränsle introducerades i stadstrafiken. De här konkreta åtgärderna tar oss närmare vårt mål att minska koldioxidutsläppen.

I januari 2017 tog Helsingfors ett viktigt miljömässigt steg när den första Linkker-elbussen togs i trafik. Under vintern börjar sammanlagt fyra Linkker-bussar köra i Helsingfors. Den första av dem körde på linje 23 mellan Brunakärr och Järnvägstorget.

Utöver introduktionen av de energisparande Linkker-elbussarna meddelade HRT på sommaren att samkommunen fattat beslut om att helt övergå till biobränslen. HRT, Helsingfors stad och de biobränsleproducenter som deltar i projektet är vägvisare inom koldioxidneutral trafik. Det är fråga om ett nationellt betydande projekt.

När hösttrafiken började introducerades i HRT-trafiken över femtio nya bussar som klarar de stränga Euro 6-utsläppsgränserna. Dessutom ordnades en tävling för bussåkerierna om åtgärder för att minska miljöbelastningen. Sex åkerier skickade in totalt 40 förslag till tävlingen.

HRT har som mål att minska närutsläppen och koldioxidutsläppen från kollektivtrafiken med mer än 90 procent mellan 2010 och 2025. Detta kräver den senaste fordonstekniken, de bästa bränslena och användning av el som energikälla.

6.3. Antalet stadscyklar tredubblades

Våren 2017 så gott som tredubblades stadscykeltjänsten i Helsingfors. Tjänsten testades också i Mattby och Olars i Esbo. Sammanlagt 1 500 gula stadscyklar var i trafik. Stadscyklarna var mycket populära och deras beläggningsgrad var hög.

Stadscyklarna blev flera i Helsingfors, när cyklar introducerades också på Drumsö samt i Böle, Kottby och Fiskehamnen. Sommaren 2017 förbättrades servicen på så sätt att cykeln också kan returneras bredvid en fullsatt cykelstation.

I försöket i Esbo placerades tio cykelstationer för hundra stadscyklar i Mattby och Olars områden. Stationerna och cyklarna lånades från Helsingfors till försöket. Cyklarna i Helsingfors och Esbo tillhörde samma system och därför var det möjligt för användarna att använda cyklarna både i Helsingfors och Esbo.

Försöket i Esbo gav positiv respons och sommaren 2018 introduceras stadscyklarna på bred front också i Esbo. Samma aktör ansvarar också för stadscykelsystemet i Helsingfors, vilket gör det möjligt att sammanpassa systemen.

För stadscyklarna ansvarar HST, och från 2018 också Esbo. De köper tjänsten av stadscykeloperatören City Bike Finland Oy. HRT ansvarar för stadscykeltjänstens kundkommunikation, marknadsföring och digitala tjänster.

Nils-Olof Nylund

Färre utsläpp genom samarbete

Nils-Olof Nylund, Senior Advisor, VTT

Vi fortsatte vårt forskningssamarbete med HRT år 2017 och utvecklade en modell för simulering av bussarnas prestanda.


HRT och VTT har samarbetat inom forskning kring utsläppen och energiförbrukningen i trafiken sedan 2002. Vi har bland annat fastställt bussarnas utsläpp och energiförbrukning. Vi har också undersökt alternativa bränslen, elbussar och nya servicekoncept.

HRT anlitar VTT för mätning av bussarnas prestanda. Resultaten samlas i databasen Rakebus. Databasen omfattar i praktiken prestandadatan för alla busstyper som trafikerar i HRT-området. HRT använder databasen bland annat för konkurrensutsättning av busstrafiken.

År 2017 utvecklade vi tillsammans en modell för simulering av bussarnas prestanda. Modellen kan användas till exempel när åkerierna erbjuder nya biltyper om vilka det ännu inte finns mätdata. Vi samarbetade också i biobränsleprojektet BioSata, elbussprojektet ePELI och i fältuppföljningsprojektet Euro VI. Med hjälp av modellerna och projektet är det möjligt att minska koldioxidutsläppen genom att betona energieffektiviteten och öka användningen av biobränslen och el.

HRT har varit en toppenkund för VTT:s fordonsteam eftersom HRT alltid är beredd att undersöka och testa ny teknik.

7. Opinionsbildare i samhället

Bakgrundsbild

Opinionsbildare i samhället

7. Opinionsbildare i samhället

7.1. MBT 2019-planen har siktet inställt på framtiden

Under redovisningsåret gjordes utredningar som stöd för planeringen av markanvändningen, boendet och trafiken (MBT 2019). Dessutom fattades beslut om planens mål och indikatorer. Planens konsekvensbedömning och utvärderingsmetoder beskrevs i ett utkast till utvärderingsprogram som var ute på remiss på hösten.

I projektet MBT 2019 utarbetas en gemensam plan för markanvändningen, boendet och trafiken för Helsingforsregionen. Målet är att göra Helsingforsregionen utsläppssnål, attraktiv, välmående och livskraftig. HRT, kommunerna i Helsingforsregionen och staten ingick avtal om att göra en gemensam MBT-plan i juni 2016. MBT 2019 kommer ett innehålla medlen och åtgärderna fram till år 2030 och utvecklingsriktningarna fram till år 2050.

Under första halvåret 2017 utredde HRT och kommunerna i regionen invånarnas åsikter om utvecklandet av regionen. Enligt undersökningen vill respondenterna minska utsläppen från trafiken och öka satsningarna i kollektivtrafiken.

Läs mer om planen MBT 2019 https://www.hsl.fi/mal (på finska)

7.2. HRT utvidgades mot väst och nordost

I början av år 2017 beslutade Sjundeå och Tusby att gå med i samkommunen HRT år 2018. Genom detta får HRT-området 44 000 nya invånare.

I slutet av januari 2017 beslutade Sjundeå kommunfullmäktige att kommunen går med i HRT. Den viktigaste orsaken till att Sjundeå gick med var att kommunen ville trygga närtågstrafiken. Totalt 45 procent av sjundeåborna pendlar till huvudstadsregionen och hela 44 procent av alla resor från Sjundeå till Helsingfors görs med närtåg.

Tusby kommunfullmäktige fattade beslut om anslutning till HRT i februari. Genom detta blir Tusby en mer integrerad del av Helsingforsregionen. Kommunens invånare har bättre möjligheter att utnyttja kollektivtrafiken i HRT-området, särskilt stomnätet inom spårtrafiken.

I oktober utredde HRT Tusbybornas resvanor med en enkät. Enkätens resultat hjälpte med arbetet att utveckla ett så bra linjenätverk för Tusbyborna som möjligt.

7.3. Intelligenta tjänster och samarbete inom resandet

Intelligent trafik och smarta trafiktjänster blir allt populärare. HRT deltar också i utvecklandet av de nya trafiktjänsterna.

MaaS kommer från orden Mobility as a Service, dvs. mobilitet som en tjänst. I praktiken betyder det att kunden får alla restjänster från ett och samma ställe. I allmänhet avser MaaS en mobilapplikation med vilken kunden kan enkelt använda restjänster utan att behöva ingå separat avtal med varje serviceleverantör eller att köpa en separat biljett för varje länk i reskedjan.

I slutet av 2016 inledde HRT samarbete med företaget Maas Global, via vars app Whim det är möjligt att köpa HRT:s enkelbiljetter. HRT hade också biljettsamarbete med OP:s mobilitetstjänster i pilotprojektet OP Matka. I försöket testades en restjänst som är avsedd för arbetsplatser. Tjänsten uppmuntrar personalen att använda hållbara trafikformer och gör det lättare att administrera reskostnaderna. Även taxi och DriveNow-samanvändningsbilarna är med i tjänsten.

HRT förhandlade också med andra leverantörer av trafiktjänster under året.

HRT öppnar en gränsyta för biljettförsäljning i enlighet med den nya lagen om trafikservice. Med hjälp av gränsytan kan trafikserviceoperatörerna enkelt köpa HRT:s biljetter för återförsäljning i sina egna tjänster.

HRT ska också starta det tvååriga programmet Idea Lab som gäller restjänster. Programmet är öppet för finländska och utländska aktörer i trafikservicebranschen. I programmet testar deltagarna tillsammans nya modeller för mobilitet.

7.4. Stopp för diskriminering

HRT ordnade tillsammans med HST och Förbundet för mänskliga rättigheter en två veckor lång kampanj mot trakasserier och diskriminering i kollektivtrafiken.

Kampanjen Stop! Päätepysäkki syrjinnälle, som genomfördes i februari, uppmuntrade alla att ingripa i trakasserier och diskriminering i trafiken och att stödja dem som blir utsatta för trakasserier.

Kampanjen fick mycket positiv respons. I kampanjen deltog personer som utsatts för trakasserier, andra kollektivtrafikanvändare och kändisar. På kampanjens webbplats http://www.paatepysakki.fi/2017/02/joukkoliikenne-kuuluu-kaikille/ (på finska) berättade de om sina upplevelser och om hur viktigt det är att kämpa mot diskriminering.

Nina Karisalo

Kollektivtrafik är lönsamt för arbetsgivaren

Nina Karisalo, miljöexpert, Elisa Abp

Vi på Elisa spanar hela tiden efter möjligheter att göra saker på ett nytt sätt. Ansvar är en av våra värderingar och därför var det ett naturligt val för oss att delta i ett projekt där vi uppmuntrar våra anställda att pröva på nya sätt att resa till och från jobbet, särskilt kollektivtrafiken. HRT hade nyckelposition i projektet.


Vi gick gärna med i försöket med arbetsresor som Valpastin Oy organiserade. Projektet inleddes i april 2017 genom en kartläggning av hur våra anställda i hela landet reser till och från jobbet. Vi identifierade också olika sätt på vilka arbetsgivaren kan stödja användningen av kollektivtrafiken – från avgiftsbelagda parkeringsplatser till publicering av lokala reseplaneringstjänster på intranätet.

Vi har också beräknat de ekonomiska effekterna av gång, cykling och användning av kollektivtrafiken för arbetsgivaren. Resultaten visar att till och med en liten förändring i personalens resvanor ger besparingar i parkeringskostnader och sjukfrånvaron. Till exempel kostnaderna för organisering av interna kampanjer av olika slag är betydligt mindre än den nytta som de ger.

Vi vidtog den första konkreta åtgärden hösten 2017. Det var ett försök med smarta resor som ordnades på huvudkontoret i Böle. Vi rekryterade tolv elisaanställda att byta resorna med personbil mot cykling, gång eller kollektivtrafiken. Fyra av den testade en elcykel eller hopfällbar cykel och tio fick HRT:s resekort för två veckor. Deltagarna berättade om sina erfarenheter i de sociala medierna och internt i Elisa. Responsen var positiv och försöket uppmuntrade också andra anställda att åka kollektivt.

Just nu utreder Elisa på vilka sätt arbetsgivaren i fortsättningen kan stödja användningen av kollektivtrafiken för resor till och från arbetet på olika orter.

8. Personalen

Bakgrundsbild

Personalen

8. Personalen

8.1. HRT som arbetsgivare

I slutet av 2017 hade HRT 391 anställda, av vilka 41 var chefer. De flesta anställda arbetar i sakkunniguppgifter inom planering av kollektivtrafiken, undersökning och informationssystem samt inom biljettkontroll.

8.2. Bra gemenskapsanda ger nöjda anställda

HRT utredde åter personalens nöjdhet i oktober. Resultaten är fortsättningsvis på en bra nivå. Arbetskamraterna och chefsarbetet fick de bästa betygen.

Enligt responsen (svarsprocent 81 %) är samarbetet med arbetskamraterna fortfarande en mycket stark sida. Majoriteten av de anställda gav sina arbetskamrater positiv respons på gemenskapsandan och det fungerande samarbetet. De upplevde också att de var uppskattade i sin egen grupp. Även ledningen och förmansarbetet fick till alla delar bättre betyg än tidigare.

För många faktorer som anknyter till respondenternas eget arbete (kunnandet i förhållande till de krav som jobbet ställer, uppdragets tydlighet, befogenheterna att sköta det egna jobbet) var responsen fortfarande på en utmärkt nivå. Å andra sidan hade entusiasmen för det egna arbetet minskat något från året innan, och fler än tidigare upplevde att brådskan ökat i arbetet.

Den egna gruppens funktion upplevdes ha blivit lite sämre från året innan. Responsen på klarheten av den egna gruppens uppgifter var mer kritisk än tidigare. Resultatet kan ha påverkats av organisationsreformen som trädde i kraft i början av året. Resultatet var dock fortfarande på en bra nivå.

Upplevelsen av kundorientering var som helhet ungefär på samma nivå som året innan. Enligt responsen finns det fortfarande plats för förbättring i de metoder som vi använder för att producera en bra kundupplevelse.

Resultaten per delområde (skala 1–5) 2017 2016
Helhetsindex 3,78 3,81
Samarbete 4,04 4,01
Eget arbete 3,85 3,97
Bedömning av arbetsgivaren 3,77 3,84
Ledning och förmansarbete 3,96 3,84
Organisationens funktion: egen arbetsenhet 3,75 3,85
Kundorientering 3,63 3,66
Organisationens funktion: HRT-nivå 3,16 3,25

 

8.3. Nya biljettkontrollanter på kurs

På den sex veckor långa kursen för kontrollanter fick deltagarna undervisning om kundservice, lagen och biljettslagen. Till kursen skickades många ansökningar.

Totalt 453 personer sökte till kontrollantkursen som ordnades i början av 2017. Till kursen valdes 10 personer. Efter kursen fick alla kursdeltagare examen som biljettkontrollanter och de inledde sin sex månader långa praktik som är en del av utbildningen. I kursen deltog även tre anställda inom parkeringsövervakningen i Tammerfors stad. De inleder kontrollverksamheten i trafiken i Tammerforsregionen.

Kontrollantkursen omfattar en hel del teori. På kursen studerar deltagarna bland annat kundservice, lagen om kontrollavgift inom kollektivtrafik och HRT:s och VR:s biljettslag. Deltagarna ska avlägga några skriftliga prov med godkänt betyg. På programmet står också en hel del praktik i trafiken tillsammans med mer erfarna kontrollanter.

Kursen år 2017 var det femte i sitt slag. Utöver den ordnade biljettkontrollenheten också en kurs på vilken åtta ordningsvakter från Securitas utbildades för assisterande uppgifter vid kontroller nattetid bland annat i Kampens område.

Under Weekend-festivalen, som ordnades på Byholmen i Helsingfors i augusti utförde biljettkontrollanterna effektiviserad övervakning på samma sätt som år 2016. Vid sidan av biljettkontrollerna gav kontrollanterna passagerarna råd om ruttval och biljettköp. Passagerarna gav kontrollanterna beröm för rådgivningen särskilt inom metrotrafiken.

8.4. Rekrytering på webben

HRT har utvecklat sin rekrytering. Samkommunen informerar om lediga tjänster på webbplattformen Jobilla.

I sin rekryteringskommunikation lyfter HRT fram den goda arbetsgemenskapen och de hållbara och kundorienterade arbetsuppgifterna som bidrar till utvecklingen av hela stadsregionen.  Arbetet vid HRT påverkar vardagen för många stadsbor.

En bra personalupplevelse är utgångspunkten och det bästa sättet att berätta för jobbsökande om HRT:s verksamhet. HRT har uppmuntrat sina anställda att dela med sig av sina erfarenheter om arbetsplatsen och arbetsdagen också i de sociala medierna.

Vid rekryteringen används tjänsten Jobilla. I tjänsten möts arbetsgivare och jobbsökande med hjälp av jobbannonser, ansökningar och meritförteckningar som delas på ett och samma ställe.

Aleksi Manninen

Kundperspektivet gav nya insikter

Aleksi Manninen, kollektivtrafikplanerare, HRT

I oktober bytte hela personalen vid HRT perspektiv och tog rollen som passagerare för en dag. Jag fick studera resornas och hållplatsernas funktion i Hertonäs. Dagen gav mig många impulser i mitt jobb som kollektivtrafikplanerare.


Resa med kunden -dagen fick sin början i organisationsreformen i fjol. Resultaten utnyttjas för att utveckla HRT:s trafik. Idén var att varje anställd inom HRT tillbringar en dag genom att observera hur kollektivtrafiken fungerar i kundernas perspektiv.

Jag rörde mig i trafiken under dagen tillsammans med några kontrollanter och informatörer. Vi antecknade observationer särskilt med tanke på utveckling av passagerarinformationen.

Jag åker ofta kollektivt och har för vana att studera hur kollektivtrafiken fungerar. Under temadagen försökte jag särskilt identifiera problematiska punkter i resandet. Vi upptäckte ett fel i tidtabellerna på en hållplats, och efter ett snabbt telefonsamtal fixades problemet på en gång.

Jag fick också lära känna nya arbetskamrater under dagen. Temadagen gav alltså inte bara kundperspektiv utan också möjlighet att träffa anställda från andra delar av HRT:s organisation.

9. Ekonomi

Bakgrundsbild

Ekonomi

9. Ekonomisk översikt

Ekonomin och biljettförsäljningen utvecklades positivt

HRT:s resultat för år 2017 efter finansieringskostnader och avskrivningar visade ett underskott på 2,5 miljoner euro, då det budgeterade underskottet var 22,7 miljoner euro.

Verksamhetsintäkter 2017

  • Verksamhetsintäkterna utgjorde sammanlagt 657,2 miljoner euro, vilket överskred den reviderade budgeten med 14,5 miljoner euro (2,2 %).
  • Av verksamhetsintäkterna var 54,4 procent biljettintäkter och 42,9 procent kommunandelar.
  • Biljettintäkterna utgjorde sammanlagt 357,7 miljoner euro. De överskred budgeten med 14,1 miljoner euro (4,1 %), vilket motsvarar en ökning med 7,9 procent från året innan. Biljettintäkterna täckte 55,2 procent av HRT:s verksamhetsutgifter. Biljettpriserna höjdes med 4,1 procent i början av 2017.
  • Kommunandelarna utgjorde sammanlagt 281,9 miljoner euro.
  • Statens stöd för kollektivtrafiken i stora städer utgjorde 4,7 miljoner euro. Övriga erhållna stöd och bidrag utgjorde 1,3 miljoner euro.
  • De återstående intäkterna bestod i huvudsak av kontrollavgiftsintäkter och av fakturering av trafikföretagen för resekortsutrustningar och hyror för pausrum.

Verksamhetsutgifter 2017

  • Verksamhetsutgifterna utgjorde sammanlagt 648,1 miljoner euro, vilket innebär att de var 29,7 miljoner euro mindre än budgeterat.
  • Trafikeringskostnaderna utgjorde sammanlagt 500,8 miljoner euro, dvs. 77,3 procent av HRT:s verksamhetsutgifter.
  • Ersättningarna för användningen av infrastrukturen för kollektivtrafiken utgjorde 13,6 procent av verksamhetskostnaderna. Sådana ersättningar betalades till medlemskommunerna till ett sammanlagt belopp om 88,4 miljoner euro.
  • Måttliga löneavgöranden och sänkta priser för bränslen, smörjmedel och annan energi gjorde att förändringen av kostnadsnivån fortsättningsvis var lägre än budgeterat.
  • Investeringarna utgjorde sammanlagt 21,2 miljoner euro, vilket underskred budgeten med 11,6 miljoner euro (35,3 %). Av investeringsutgifterna gällde totalt 16,7 miljoner euro upphandlingar till projektet för biljett- och informationssystemet (LIJ).

HRT:s biljettintäkter utvecklades mycket positivt och även passagerarmängderna ökade. Antalet påstigningar i HRT:s trafik år 2017 var 374,7 miljoner, dvs. fler än en miljon påstigningar per dygn. Passagerarmängderna ökade med 2,0 procent från året innan. Till den övriga försäljningen bidrog särskilt den starka tillväxten inom mobilbiljetter, som var cirka 270 procent. De övriga verksamhetsintäkterna bestod i huvudsak av kontrollavgiftsintäkter och av fakturering av trafikföretagen för resekortsutrustningar och hyror för pausrum.

HRT:s medlemskommuner betalar HRT:s utgifter i form av kommunandelar till den del som de inte kan täckas med biljettintäkter och andra intäkter. Högst hälften av utgifterna kan täckas med kommunandelar.  År 2017 täcktes 44 procent av alla kostnader med kommunandel. Kollektivtrafikens kostnadsnivå steg år 2017 med i genomsnitt 0,7 procent, mot i genomsnitt 1,2 procent i budgeten.

Ersättningarna för användningen av infrastruktur var mindre än budgeterat. Detta berodde i huvudsak på att infrastrukturersättningarna för västmetron delvis senarelades till kommande år. Samkommunsstämman godkände en budgetändring som gäller detta i november 2017. De största investeringsutgifterna gällde upphandlingar till LIJ-projektet. För utveckling av andra operativa datasystem, kundapplikationer och lokalnätverket användes 4,5 miljoner euro. Budgeten underskreds i huvudsak till följd av att projekt som gäller biljett- och informationssystemet senarelades.

10. Styrelsen

Bakgrundsbild

Styrelsen

10. Styrelsen

HRT:s styrelse har 14 medlemmar dvs. ordförande, viceordförande och 12 övriga medlemmar. Alla har en personlig ersättare. Platsfördelningen i styrelsen bestäms utifrån andelarna av medlemskommunernas grundkapital.

HRT:s styrelse 1.1–30.6.2017

Medlem Personlig ersättare
Risto Rautava (Saml, Helsingfors), ordf. Harri Nikander (Saml, Kervo)
Sirpa Hertell (Gröna, Esbo), vice ordf. Heli Halava (Gröna, Esbo)
Hennariikka Andersson (Saml, Helsingfors) Aku Aarva (Saml, Helsingfors)
Jaana Pelkonen (Saml, Helsingfors) Sini Jokinen (Saml, Helsingfors)
Janne Tähtikunnas (Saml, Esbo) Ulla Palomäki (Saml, Esbo)
Markku Weckman (Saml, Vanda) Laura Simik (Saml, Helsingfors)
Ville Ylikahri (Gröna,Helsingfors) Jessica Karhu (Gröna, Helsingfors)
Hanna Valtanen (Gröna, Vanda) Emil Bulut (Gröna, Vanda)
Tarja Kantola (SDP, Helsingfors) Mirva Haltia-Holmberg (SDP, Helsingfors)
Hannele Kerola (SDP, Esbo) Sami Lehtonen (SDP, Esbo)
Jukka Hako (SDP, Vanda) Markku J. Jääskeläinen (SDP, Vanda)
Pekka M. Sinisalo (Sannf, Kyrkslätt) Matti Kopra (Sannf, Helsingfors)
Hanna Mithiku (VF, Helsingfors) Hannu Koponen (VF, Helsingfors)
Björn Månsson (SFP, Helsingfors) Christel Liljeström (SFP, Sibbo)

 

HRT:s nya styrelse inledde sin mandatperiod 1.7.2017.

Medlem Personlig ersättare
Tatu Rauhamäki (Saml, Helsingfors), ordf. Sini Jokinen (Saml, Helsingfors)
Sirpa Hertell (Gröna, Esbo) vice ordf. Saara Hyrkkö (Gröna, Esbo)
Jaana Pelkonen (Saml, Helsingfors) Tarik Ahsanullah (Saml, Helsingfors)
Dennis Pasterstein (Saml, Helsingfors) Sanna Hämäläinen (Saml, Helsingfors)
Mika Helenius (Saml, Esbo) Ulla Palomäki (Saml, Esbo)
Sakari Rokkanen (Saml, Vanda) Nina Merjola-Repo (Saml, Vanda)
Sirpa Kauppinen (Gröna, Vanda) Lilli Kahri (Gröna, Sibbo)
Alviina Alametsä (Gröna, Helsingfors) Tuomas Rantanen (Gröna, Helsingfors)
Ville Ylikahri (Gröna, Helsingfors) Aino Tuominen (Gröna, Helsingfors)
Tarja Kantola (SDP, Helsingfors) Samuli Isola (SDP, Kervo)
Antti Aarnio (SDP, Esbo) Riitta Ollila (SDP, Vanda)
Pekka Sinisalo (Blå, Kyrkslätt) Pasi Liukkonen (Sannf, Vanda)
Hanna Mithiku (VF, Helsingfors) Kari Kälviä (VF, Helsingfors)
Kristian Rehnström (SFP, Vanda) Björn Månsson (SFP, Helsingfors)

 

HRT:s revisionsnämnd

HRT:s revisionsnämnd 1.1–30.6.2017

Medlem Personlig ersättare
Ilkka Malmivaara (Saml, Vanda) ordf. Heikki Hiltunen (Saml, Esbo)
Kimmo Kyrölä (Gröna, Esbo) vice ordf. Petteri Niskanen (Gröna, Vanda)
Jaana Meklin (Saml, Helsingfors) Sini Jokinen (Saml, Helsingfors)
Juhani Turkkila (SDP, Helsingfors) Hannele Halonen (SDP, Vanda)
Saana Lehto (Sannf, Esbo) Kari Paunonen (Sannf, Esbo)

HRT:s revisionsnämnd 1.7.2017–

Medlem Personlig ersättare
Ilkka Malmivaara (Saml, Vanda) ordf. Miia Lindell (Saml, Vanda)
Hannele Luukkainen (Saml, Helsingfors) Perttu Hillman (Saml, Helsingfors)
Eini Aho (Gröna, Esbo) vice ordf. Tony Hagerlund (Gröna, Esbo)
Vesa Virri (Gröna, Helsingfors) Sari Näre (Gröna, Helsingfors)
Petteri Auvinen (SDP, Helsingfors) Eija Paananen (SDP, Helsingfors)

 

Sakkunniga

Sakkunniga 1.1–30.6.2017

Biträdande stadsdirektör Pekka Sauri, Helsingfors
Teknisk direktör Olli Isotalo, Esbo
Stadsdirektör Christoffer Masar, Grankulla
Stadsstyrelsens ordförande Finn Berg, Grankulla
Stadsdirektör Kirsi Rontu, Kervo
Kommundirektör Tarmo Aarnio, Kyrkslätt
Kommundirektör Mikael Grannas, Sibbo
Biträdande stadsdirektör Hannu Penttilä, Vanda

Sakkunniga 1.7.2017–

Borgmästare Jan Vapaavuori, Helsingfors
Teknisk direktör Olli Isotalo, Esbo
Stadsdirektör Christoffer Masar, Grankulla
Stadsdirektör Kirsi Rontu, Kervo
Kommundirektör Tarmo Aarnio, Kyrkslätt
Kommundirektör Mikael Grannas, Sibbo
Biträdande stadsdirektör Hannu Penttilä, Vanda

 

Revision

KPMG Julkishallinnon Palvelut Oy fungerade som revisor utsedd av samkommunsstämman under räkenskapsperioden och OFR, CGR Leif-Erik Forsberg fungerade som ansvarig revisor.